Johannes...

Idag var jag på ortopeden och fick nytt förband till såret efter bölden.
Såret var helt runt, ungefär lika stor som en enkrona och stack upp lite likt en vulkan ur benet. Med röd lava innuti.
Som tur är har varet som planerat runnit ut i kompressen och inte stannat kvar i såret.
Så nu är det bara att fortsätta knapra antibiotika och inte anstränga benet mer än nödvändigt.

08.05 God morgon!



Vaknar. Går upp för att ta min antbiotika samt smärtlindrande. Kommer knappt ut till köket innan tårarna är på väg ner för kinderna. Vet knappt vart jag ska ta vägen. Ringer företagshälsovården för att få en titt på benet igen. Får tid vid 13.30. Lägger mig i sängen igen och tror benet ska explodera. Då sliter mamma upp dörren. Pappa har ringt till henne och eftersom hon var på väg in svängde hon runt. Hon lyckas få ut pyttelite var och jag tror att jag väckt de flesta grannar med mitt skrik vid det här laget. Mamma är tvungen att ge sig av för hon ska på möten på annan ort och vara borta över natten. Men såklart bäddar hon ner mig i soffan först.


13.09
Vaknar av att pappa plingar på dörren. Jag hade lyckats somna. Hurra! Jag slänger på mig lite kläder och vi åker iväg till doktorn. Han tar gladerligen emot de 150:- han ska ha och skickar sedan iväg mig till akuten. 150:- för att säga "det där ser ju inte så bra ut, jag skickar dig till akuten." Jävla tur att man har ett företag som är snälla och betalar det mesta.


14.00
Incheckning på akuten. Möts upp av en sköterska som hämtar lite andra doktorer och specialister. Vid det här laget har de smärtstillande jag tog på morgonen börjat göra sån pass nytta att dom kan röra vid mig. Jag måste säga att jag får ett mycket bra bemötande. Har hela tiden en massa sjuksyrror runt mig som kollar blodtryck, tar blodprover och ger morfin via intravenös. Jag får syrgas upp i nosen och dom påbörjar lokalbedövningen.

Benet är så pass känsligt, så att för att kunna ge mig den första lokalbedövningen, så måste dom ge mig morfin. Sen lätt lokalbedövning. Och efter det kan den riktiga lokalbedövningen sättas in. Gör det ont. Ja, till en början iaf. Sen börjar grävandet. Efter att ha tryckt ut det kvarvarande varet (a lot) så började man pilla bort infekterat fett från såret. Kändes en del mysko. Men dom gjorde ett jättefint jobb. Dom dokumenterade det till och med med min mobilkamera =)
 

Och när jag piggnat till efter omplåstring och morfinyrseln så fick jag lite mat.


Efter det somnade jag. Låg och sov till strax efter sex. Då kom pappa och hämtade mig.

Och nu sitter jag här hemma. Känner mig superbakis och minst på jorden. Har ingen ork. Känner en viss hatkärlek till lugnande medel.

Hoppas detta ska hjälpa. Natti

Tror det blir ett återbesök på torsdag... eller vad tror ni?
Gör bilden liten så ni inte får en ny bild av mig, det är så att människor som Mamma och Sara, som gillar att analysera sår, kan få en titt. Samt Ramne som tycker allt som gör ont och är skabbigt är coolt.

Kl:06.10 - Tvättar ansiktet, någonting som inte stämmer. Ögonlocken är uppsväld. Hmm...


Efter att ha haltat runt på jobbet och inte fått nånting utfört den en och en halv timme jag väl var där, körde jag med smärtor till företagshälsovården. Doktorn börjar ta lite på min uppsvälda böld och säger att han måste "öppna den.
Jag lägger mig på britsen. Biter ihop medans kylsprayen kyler benet, men det bedövar nästan inget alls. Då kommer skalpellen fram. Jag skriker, gråter och säger att jag inte klarar mer. Gjorde det ont? JA!
Men efter att han öppnat såret får jag min dom, Sreptokocker.

Wikipedia; Streptokocker
Bakteriefamilj som innefattar viktiga sjukdomsalstrare. De delas upp i alfa- och betahemolytiska streptokocker. I den betahemolytiska gruppen finns de mest virulenta arterna. Betahemolytiska streptokocker delas vidare upp i grupp A-V. Grupp A-streptokocker orsakar halsfluss, hudinfektioner och stjärtfluss, men ibland också svårare infektioner som blodförgiftning och barnsängsfeber.

Så här sitter jag nu, med smärtstillande och antibiotika i kroppen och skriver. Jag är sjukskriven resten av veckan och jag får inte röra på mig mer än nödvändigt. Film någon?


Och ja, den uppsvälda ögonlocken är Streptokockernas fel...

jag har ont i låret, men det tänker jag inte på. jag vet en sak som gör mer ont.
att ha en stor finne mellan ögat och näsan, precis där över och undre ögonlocket möts. ja jag vet, det är en yta på 3mm, men där har en liten jävel hittat ett bo. att klämma den (vilken man inte lyckas med) gör ont och man gråter.. men det är inte smärtan... eller jo. det är en kobo mellan irritation och smärta

"Faderskapet är svårt. Moderskapet likaså. Men jag skulle inte byta det mot nåt! Eller jo, magnesiumfälgar!"

den konstiga rodnaden på baksidan av låret har börjat röra sig innåt/uppåt
och för alla som undrar
-nej jag har ingen aning om vad det  är
-det gör till och från sjukt ont!

Lördag 14.00


Söndag 22.30

Detta var vad jag hade planerat. En lugn kväll framför simpsons med min halvstarka kyklingrätt.



I stället blev det här Onsdagens verklighet:



Min kära lägenhetspjäs, diskmaskinen, gav upp. Skulle till att diska av lite knivar innan pastan kokat klars medans en omgång gick i maskinen. Tar ett steg till höger. PLASK! Vatten. Den läckte som KFF mot GBG i höstas. Så det var fram med spannet och moppen innan det spred sig. Jäkla skit. Tog flera timmar att få ut vattnet och torka torrt överalt bakom apparaten. Den befinner sig nu i diskmaskinshimmelen.

http://www.junkyard.se/toys/product.aspx?pid=30247&m=b&g=a

Efter en halvtimme på IKEAs parkering var alla samlade. Säkert upp emot 100 bilar var på plats. Det var dags för årets första bilträff med race i Nickebo. Det var en riktigt riktigt bra upptacktsträff för säsongen med tanke på att det var en regnig, halvfrusen, Lördag i April. Folk var riktigt sugna att visa upp vad dom lyckats göra med sina bilar under vintern. Visa upp sin nya turbo, lack, kjolpaket eller rent av sin nya bil. Även detta år var det en del importerade Skylines och Supras från England. Vore inte fel med en Skyline...
Men det magiska var när vi i karavan körde ut till Nickebo. Det var röda positionslyktor så långt man kunde se framåt. Gulvita lyktor syntes så långt backspeglarna kunde se. Alla höll sig till hastighetsreglerna, höll avståndet och det förekom inget buskörande. I Läckeby stod det en bil och väntade på att få komma ut på vägen. Kändes som att han stått där ett tag då han redan satt med mobilen och filmade bilarna som passerade. Och jag tror han fick vänta ytterligare ett tag innan han fick komma ut på vägen.
Väl framme vid flygrakan började bilarna rada upp sig längst vägen och alla bromsljus skapade ett magiskt sken som syntes på långt håll. Om man är bilintresserad kommer detta bli ett bra år...

Män uppfattar inte att kvinnor flörtar med dem
Svårt att få napp när du flörtar? Det är inte dig det är fel på. Män har helt enkelt svårt för att upptäcka att en kvinna flörtar med dem.
Det har en grupp forskare från universitetet i Indiana kommit fram till efter att undersökt 280 studenters förmåga att tyda sociala signaler. I undersökningen fick studenter av båda könen titta på bilder på kvinnor och svara på om de ansåg dem vara vänskapliga, flörtiga, ledsna eller avvisande. De manliga studenterna visade sig vara mycket sämre på att tyda kroppsspråk än de kvinnliga studenterna. Särskilt svårt var det för dem att skilja på flörtiga eller vänskapliga gester, skriver tidningen Daily Mail i sin nätupplaga. När männen fick titta på bilder på kvinnor som flörtade, trodde de ofta att hon bara var vänligt sinnad. Samtidigt misstog de också bilder på kvinnor signalerade vänskap för att flörta. Enligt forskarna så överskattade kvinnorna också männens förmåga att tyda sexuella signaler. Enligt dem så trodde kvinnorna att männen förstod att de blev flörtade med, men att de bara inte var intresserade. Däremot var kvinnorna medvetna om att vänskapliga signaler lätt kan misstolkas.
/Aftonbladet

Det är inte oss det är fel på. Det råkar bara sitta i våra gener. Så alla tjejer, dags att bli mer tydliga.
Tjejkompisar: ser ni en tjej som raggar på mig, dubbelkolla då med mig om jag förstått det. Så jag får reda på det innan det är för sent!

Den 26/2 beställde jag ett par löparskor från en engelsk hemsida. Men skorna dök aldrig upp. Dag efter dag kom jag hem och öppnade dörren med förhoppningar om att det skulle finnas en avi på golvet. Men gång efter gång blev jag besviken. För en vecka sedan mailade jag företaget. Men svar kom aldrig.
Men idag låg den där. Den vita lappen som sa att jag hade paket att hämta ut. Jag slängde mig i bilen och körde till södercentrum. (Jag cyklade till jobbet idag men startade upp bilen för att hämta ett par löparskor... nåt som inte stämmer.)
Efter att ha sniffat i dess orörda sula testade jag dom. Och så klart passade dom. Gel Kayano serien gör mig inte besviken denna gång heller.