Johannes...

Hej allesammans som läser detta.
Jag vet att jag varit väldigt dålig på det här med inlägg nu i jul. Det har sin förklaring... Vänner från när och fjärran kommer hem och då vill man spendera att tid man kan med dom!
Men jag ska i snabba drag berätta vad jag gjort sedan julafton.

Jag badade bastu på juldagen i ett grishus med pappa och hans vän Kenneth. Det ger en speciell känsla då man inte riktigt vet om man är ren eller smutsig.

Haft min första riktiga förfest (juldagen) som i mina ögon var trevlig. Efter det gick vi till KM och hade mycket trevligt. Av flera anledninar.

Star Wars marathon! Episode III - VI på ett bräde. Soffan var fullpackad i över 10 timmar. Som mest var vi 8 pers på en gång. Oerhört mysigt! Hustler energidrink intogs i alldeles för stora mängder, speciellt i Ramnes fall!

Spelat alfapet, druckit öl och lyssnat på death metal när jag, Ramne, Blomborg och Bratten förfestade.

Nästan spelat innebandy....

Det är några snabba urdrag ur min slöa vardag som jag nu går igenom när jag har "Jullov".

Efter en helt ok på palace känner jag mig frusen och har lite ont i halsen och känner för en kopp varm choklad. När chokladen är klar är den för varm så jag ställer den för att svalna. Ringer upp Ramne för att ge lägesrapport (brukar göra det när jag kommit hem efter lite fest). Efter det är det dags att borsta gaddarna. När jag lägger upp tandborsten i skåpet lägger jag den så långt ut att, när jag strax senare öppnar skåpet, far den ut. Den faller i en perfekt båge. Använder handfatet som half-pipe och slungas upp igen. Lik en projektil flyger den genom luften. PLUMS, ner i toastolen! "Satan" tänker jag och slänger den i soporna. Detta var ju lite kul och jag bestämmer mig för att ringa ramne och berätta om det. I mörkret letar jag efter mobilen på skrivbordet och välter omkull något. Tänder lyset. Choklad! Choklad över allt! Min mus badar i ett chokladhav. Min 100-höjdarebok badar. Papper från Nordea och Folksam badar. Så där står jag halv fyra på morgonen och torkar upp varm choklad från skrivbordet och pratar med ramne i telefon.

Så om jag inte ring honom från början så hade jag borstat tänderna på ett annat sätt och lagt borsten längre in. Då hade den inte åkt ner i toastolen och jag hade inte behövt ringa honom. Vilket inte hade lett till att jag fått choklad över allt. Så även denna gång är Johan Ramnebrink källan till allt ont! Trots att han befinner sig 50 mil här ifrån! HUR BÄR HAN SIG ÅT!?

Ja. Då ska jag försöka summera helgen lite kort.
På fredagskvällen åt vi julbord med jobbet på Möllstorps krog. Trevligt och gott. Det flödade en hel del alkohol och kvällen avslutades på palace. Lördagen var under en lång tid en jobbig dimma. Bakis, sleten och trött. Lite senare när man "piggnat till" så kom pappa hit och vi bogserade hem min bil till kulltorp. Hade inte förväntat mig att det skulle vara så jobbigt. Behöva sitta och spänna sig i en timme för att hålla koll på linan så den höll sig sträckt, utan bromsservo. Sen på kvällen var det dags att fira Douglas som fyllt 23. Det var förfest i hans källare som på den gamla goda tiden. Väldigt trevligt. Sen rörde vi oss in till stan och till palace även denna kväll. Det var kul även denna kväll. Roligt att gå ut med de gamla vännerna som man annars inte träffar jätteofta. Idag söndag är det lika tungt igen! Jag undrar hur folk orkar hålla på såhär helg efter helg. Två festkvällar i rad och jag är slutkörd! Nu ska jag strax iväg till familjen Blomborgs hus och sätta lite kopplingsdosor i en badrumsvägg.

Ja mina vänner det är precis så som det låter. Min kära röda Ford Escort CLX -93 kanske inte överlever. Hjärtat har stannat och det behövs en akut blodtransfusion!
Kom körandes i min lilla pärla på ängöleden. Svängde ut från varsholmen och tog höger i rondellen och satte kurs mot öland. Accelererar och då känner jag hur den hostar till. Den gnäller lite. Blir lite kallsvett men tuffar på. 300 meter senare började den hosta mer och mer. Jag frikopplade och då sa den godnatt. När jag kommit ner i hastighet försökte jag ge den första hjälpen genom att lägga i tvåan och tvinga igång hjärtat, förjäves. Kolvarna hade låst sig i cylindrarna. Startmotorn kunde inte röra dom en millimeter. I morgon ska vi försöka med ett sista återupplivningsförsök och ge den nytt blod. Men om kolvarna inte reducerat i storlek tills dess så kommer dom inte lossna, då är det kört för röda faran.
Här kommer några bilder som får er att minnas den ifall det är sista gången ni får se den.







Här, i den så annars pålitliga fyrcylindriga 1598cc stora motorn med EFI märke, står allt stilla.

Effektstark
Fantastisk
Intelligent

När jag sitter här och ska skriva känns det lite för tyst. Letar runt på min ituneslista för att hitta något att lyssna på.
Men trots att jag har 7675 låtar så kunde jag inte hitta något som jag ville lyssna på. Lugnt men ändån lite riv i. Efter att letat upp och ner i listan hittade jag det jag nu lyssnar på, Jurney - Don´t stop believin.
"Just a small town girl. Livin' in a lonely world. She took the midnight train going anywhere. Just a city boy. Born and raised in South Detroit. He took the midnight train going anywhere..."

För fyra timmar sedan startade Winnerbäcks stop i Kalmar sporthall på sin höstturné. Som förband bjöds det på stråkar och country från Västervikstjejerna i Abalone Dots som följt med Lars genom hela sin turné. Det var vackert. Både för öga och öra. Efter tjejerna entrade Lars scenen med sitt "nya" kompband då han plockat in lite andra än det vanliga Hovet för att få mer irländsk klang på det hela. Han öppnar med spår ett och två från senaste skivan, Daugava. Efter det kommer den första höjdpunkten, låten Sen du var här. Det svänger riktigt bra och jag står och dansar på stället. Då upptäcker jag att det står en tjej väldigt nära min rygg, vänder mig om och efter en stund kommer jag på att det är en av tjejerna i Abalone Dots. Lite kul. Som vanligt när konserten är "slut" ropar man in gänget på scen för lite mer låtar. Och det får vi, såklart. Men när extranumret är klart så lyckas kalmarpubliken ropa in honom en tredje gång. Johan Persson och Lars går ensamna upp på scen och kör Elden. Med endast piano som komp. Oförskämt fint!
Dom tackar för sig och nu börjar folk gå hem. Men vi på golvet lyckas med det inga andra under turnén lyckats med tidigare. Få in honom en fjädre gång. Han berättar om hur han bestämt sig för att han inte skulle spela nästa låt på hela turnén. Men en räv hade tydligen sagt till honom på skarpen bakom scen och då gick han tillbaka och leverade allas favoritlåt, Kom änglar. Och ni kan ju bara gissa vad jag och alla andra tyckte. Succé såklart!
Bandet står och bugar och bockar i några minuter. Deras tack och vackra ord om publiken känns väldigt trovärdiga. Inte något dom bara kastar ur sig för att dom ska. Dom gillar verkligen Kalmar! När dom lämnar scenen händer det magiska. Lars vänder sig om, springer upp och tar tag i första bästa gitarr och river själv av Solen i ögonen i en väldans fart. Det mina vänner är att ge publiken, vad publiken vill ha. Så tack Lars och alla andra som gjorde denna kväll till en fantastisk musikafton med massor av stråkar och gitarr. Tack!