Min kropp förbluffar mig

Sedan lidningö har jag knappt sprungit. Detta har berott på en kobination av en öm fotled och att jag tyckt det varit skönt med lite vila efter jobbet.
Tisdagen efter loppet var jag på fredrikskans och backade upp jimmy i sin löpning och körde inte jättehårt själv.
Veckan efter det sprang jag 8 km i lugnt tempo (40 min) och lattjade lite boll med ricke.
Och nu i tisdags var jag nere på fredrikskans igen och körde två 1200 meters lopp i ett tempo som inte var jätteimponerande (3,52 & 3,59).
Idag skulle jag känna på min första 12km träning sedan loppet. Gick ut i ett tempo som kändes lugnt och fint. Men klockan visade nått annat, det gick fort!
När jag väl kom i mål sa klockan 50.41. 40 sekunder långsammare än min snabbaste träningstid på den distansen.
Trodde jag hade tappat ett par minuter, men så var inte fallet.
Detta gav nytändning och det kändes riktigt skönt.
Vi ses på stensös ljusspår!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0